yrsasevighet.blogg.se

 

 

skrivet av: Yrsa (mig)

 

 

 

Att vara ett Vi-par. Jag har blivit uppmärksammad

på det syndromet nyligen. Jag bor med två grabbar.

Min sambo och hans bästa kompis. Kompisen frågar

"Ska jag köpa hem nåt?" Nån av oss svarar "Nä vi
behöver inget" Eller inför större inköp alltid ringa och

rådfråga har vi råd med den här tröjan? Jag och min

sambo är ett typiskt vi-par på alla sätt som går. Vi
tänker inte längre oss själva som solo. Vi är ett par.

Därmed inte sagt att vi inte har egna liv för det har vi. 
Men jag är allergisk när folk säger att vi har växt ihop.
Vi har växt tillsammans, utvecklats tillsammans. Det 
betyder inte att vi växt ihop. Suck. Fast å andra sidan,
vi är det vi är. Och vad man än kallar vår relation så är
den ju inte negativ. Den ger ju ljus, glädje, värme
och kärlek till oss. Så egentligen, vad spelar det för
roll vad man kallar det?? Titta vilket sött par här nedan ♥

 

 

Hej kära läsare!

 

 

Måste bara säga tack till min fina vän
T som har designat hela den här bloggen
åt mig. All kärlek till dig gumman. ♥

 

sett på det från barnens perspektiv och inte reflekterat över att det kanske
fanns anledningar till att föräldern hanterade skilsmässan på ett visst sätt. 

Det är bara de två det faktiskt gäller som vet vad som händer bakom stängda dörrar.

 

 

Det här är kyrkan där vi ska gifta oss. Kyrkan där mannen är döpt &

konfirmerad. Kyrkan där hans föräldrar gifte sig. Jag är inget av det 

och mina numer skilda föräldrar gifte sig inte i en kyrka. Så jag har

ingen känslomässig connection till någon kyrka på det sättet. 

Jag tycker stadskyrkan är vacker, jag var där mycket när jag sjöng

i kör när jag var yngre men annars så. Mannen har så mycket av sitt

liv i den här kyrkan så det är klart att vi gifter oss där. Inga konstigheter.

 

Så länge vi informerar prästen om att han inte ska snacka om att Gud

välsingnar detta äktenskap så kommer det bli jätte bra... För mig är 
kyrkan en vacker plats att ha en ceromoni på men Gud har ingenting

med saken att göra. Jag respekterar de som är troende, på samma sätt

som de får respektera mej som inte är det. Då kan det ju tänkas att det 

är hyckleri av mig att gifta mig i en kyrka om jag inte tror på Gud. Men det är

viktigt för min man. Jag hade kunnat gifta mig någon annanstans. Men för honom

spelar det roll. Därav spelar det även roll för mig. Då får ni tycka vad ni vill men

jag väljer den platsen för mitt livs kärleks skull.

 

 

Jag hade kontaktat ett ställe där vi funderade på att ha

bröllopsmiddagen och bröllopsfesten. Jag hade frågat 

om vilken prisklass i runda slängar det handlar om/pers.

Han frågade inte hur många som förväntades komma.

För det är ju en viss skillnad om man lagar mat till 20personer

eller 200personer. Samt personen i fråga frågade inte heller

om vi hade något speciellt i åtanke eller om alla gäster 

var exempelvis vegetarianer eller dylikt. Så kan det ju vara.

Beroende på vad man har för kultur. Eller helt enkelt vad 

man känner för folk. När jag frågade om bröllopsmiddag

fick jag kort och gott där här svaret av personen i fråga.

____________________________________________________________________________________

 

Tre- rätters kostar från 430kr./portion lite beroende på antal gäster. 
Jag skriver ny meny höst och vår och däremellan klämmer 
jag in egna favoriter eller om jag får tag på någon speciell råvara. 
Grönsakerna följer årstiderna i möjligaste mån. 
Hör gärna av er om ni undrar över något. M.v.h. Per

 

Alt I Inlagd abborre med sötsyrlig tomatsås och ärtpuré. 
Serverad med mandelpotatisfondant. * Ortens gris. 
Syltad halstrad grissida, Herrgårdens kryddiga korv 
och helstekt kotlett. Serveras med portvinssky, 
smörstekta morötter, rotselleri och broccolimärg.

* Västerbottensknyte med myltade hjorton och vaniljparfait

 

Alt II Apelsingravat älginnanlår med tomatmarmelad. 
Serverad med krutonger och persilje- och timjansparfait. 
* Säsongens fisk med rökt grädde. 
Serveras med morotspuré, honungsglacerad fänkål 
och burré blance. Till detta tryfferad potatiskompott.

* Chokladblinier med halloncréme och vit chokladmousse.

 

Alt III Halstrad fisktartar med och blancherad spetskål. 
Serveras med hummershot. * Pepparrullad mjukbakad 
nötstekt från orten med vitvinsinkokta svartrötter och 
portvin- och körsbärskompott. Serverad med potatis 
och västerbottenstimbal.

* Citronfromage med myltade hallon och knäckflarn.

Reservation för ändringar i menyn.

_____________________________________________________________________________

Det kändes inte för så mycket utrymme att vara personlig. 
Och den mat som presenteras i den där menyn representerar
verkligen inte mig och Daniel. Vi är lite mer enkla människor
än så. Vi uppskattar en god gryta eller en fin stek men saker
man inte kan uttala är inte vår stil. Vi kommer bestämma menyn
själv, handla ingredienserna själv. Ja det kommer finnas veg alternativ.

Kanske en gryta. Vem vet?? :) Kanske är bröllopsfesten i en lada i skogen?

Ingenting är omöjligt. 

 

 

Som ni säkert har gissat så har min blivande man

inte bara svenskt påbrå. Hans pappa är svensk, 

hans mamma är från Karribien, hans mormor är

från Indien. Så jag försökte först kolla om min svärmor

hade sin bröllopsbilds på facebook. Så var inte fallet. 

Däremot hittade jag en bröllopsbild där en morbror till

fästmannen min gifter sig. Åh alla är så vackra.

Brudparet i mitten. Föräldrar till brudparet på vardera sida.
Min svärmor är bredvid sin mamma. Alla syskonen samlade.

 

 

Vi planerar alltså att gifta oss 20april 2017. 

På vår 15årsdag. Vi hade tänkt göra det
tidigare men ekonomin har inte riktigt räckt till. 

Så vi tänkte vänta till dess så behöver vi inte tänka 

efter så mycket hur länge vi varit ihop vs. gifta.

Och anledningen att vi gifter oss på vår årsdag är

för att vi inte orkar ha två dagar att komma ihåg. =)

 

Så här funderar jag på att inbjudningskorten ska se ut. 

 

Jag må vara tossig som tänker på inbjudningskort över 3år
innan bröllopet men inbjudan är ju viktig. Och 3år är inte så

lång tid. Inbjudan sätter ju tonen till vilken typ av tillställning

det kommer bli. Ja jag vet kyrka är felstavat. Det kommer det

såklart inte vara på den riktiga. Men det här är ju bara en prototyp.

Sen gifter man sig bara en gång och det är för livet, det är tanken iaf.

Så om man då vill fira det med världens fest då får man väl göra det.

 

Folk säger ja men det handlar ju inte om bröllopet, det handlar ju om

att leva i ett äktenskap. Det vet jag. Jag lever redan i ett äktenskap.

- Dom juridiska fördelarna. Vi har bott ihop i över 5år. Vi har varit tillsammans

i över ett decennium. Vi har delad ekonomi. Vi gör ingen skillnad på

hans och mina pengar. Allt är vårt. Vi finns där för varandra i vått och torrt.

Vi ser på varandra som man och hustru. Så efter 15år av kärlek är en fantastisk

bröllopsdag inget konstigt att fira med de man håller närmast hjärtat.

 

 

 

Här är två bröllopstårtor som jag hittat.

Som båda är jätte fina. Men mannen tyckte

bättre om formen på den till vänster och han

påpekade att färger och dekorationer kan man

ju välja hur som helst. Han funderar om vi skulle

be hans mamma göra vår bröllopstårta. Tydligen

är hon grym på sånt och har t o m gett kurser i det

när dom bodde i Tyskland. Det tåls att tänka på.

Det skulle ju definitivt skära ner en enorm kostnad
samt vara mycket mer personligt. Säg att en
bröllopstårta kostar 25kr/bit och man är totalt 90pers.

Det blir en kostnad på över 2000kr bara där och då kanske

man inte får det man önskar. Galenskaper och inte Aftershave.

 

*huvudet snurrar alldeles för mycket*

 

 

 

För mig känns det viktigt att det känns som att man är
på ett och samma bröllop. Att det är något som knyter

ihop stilmässigt, färgmässigt eller vad det nu kan vara.

 

Vi ska ha lila och vitt (creme eller vanilla eller vad den här
vit färgen i den ljuvliga buketten nedanför kallas. Den ska
vi ha)

 

 

Jag hittade den här bröllopsfrisyren och blev jätte inspirerad till mitt eget bröllop.
Fast jag skulle nog ha både lila och vita dekorationer i håret. Och en tiara eftersom

jag inte ska ha en slöja. Samt att jag skulle vilja ha en slinga eller två hängande ner

vid ansiktet. En vän sa att hon hade för sig att jag hade haft någon liknande sån här
frisyr som jag tagit fram. Jag kollade lite i mitt fotoarkiv och simsalabim.. Bilderna nedanför.

Min bal i 9an. Jag var riktigt fin i håret den kvällen. Oj va snygg jag kände mej! Det var en rolig kväll.

 

För ca 1v sedan pratade jag och Daniel om gästlistan till bröllopet.

Vi har försökt skära ner den för varje gång vi har pratat om den men

det är inte så himla lätt. När vi satt och skrev ner vilka vi ville ha med

så blev det ändå 88gäster. Det är ganska många. Då har vi ändå bara

tagit med närmsta släkten och vännerna. Vi har för stora familjer helt
enkelt. Det finns ingen annan föklaring. Bilderna här nedanför är närmsta
familjen. Utan folks respektive. Då kan ni ju tänka er att det blir lite drygt..

Men men som man säger; ju fler desto roligare eller hur? :)
Kan ju alltid hoppas hehe.

 

 

När vi hade varit tillsammans ca 8,5år friade han (äntligen!!)
Det här var sista helgen i augusti 2010 om jag minns rätt.

Då hade vi bott ihop i ca 2år. Vi gick och åt på Rex 3rätters.

Sen promenerade vi mot älven mot en park som låg där, 
(som nu bara är en byggarbetsplats) och där började själva frieriet.

 

Han höll 30min tal om hur mycket han älskar mig och hur vi komplettar
varandra. Jag tror aldrig jag har blivit så rörd och tårarna bara sprutade.

Jag är förvånad över att jag lyckades få fram ett ja emellan tårarna.

Jag var så lycklig. Är så lycklig. Det är en fantastisk man jag lever med.

Jag känner mig glad och tacksam varje dag över att jag har honom vid min

sida oavsett om det stormar eller solsken. Även om han är orsaken till varför

det stormar.... Ingen relation har bara toppar that's a fact. Men hur som haver.

Jag är lycklig med honom. Vi är förlovade. Sambo. Det känns ljuvligt.

 

Vi på Rex kvällen i fråga.

 

 

Som det står i beskrivningen så ska den här bloggen handla
om relationer, bröllopsplanering, äktenskap m.m.

 

Tänkte börja det första inlägget med att berätta hur vi träffades.

Ifall jag skulle ha någon läsare som inte känner mig personligen.

Jag träffade iaf min blivande man på ett högstadiedisco. Mina tjejkompisar

satt och gnällde över att dom ville dansa med någon eftersom det

var tryckare, jag sa gå och bjud upp nån. Dom tyckte det var pinsamt.

Så jag gick och bjöd upp nån själv. Inte visste jag att vi skulle sluta

här snart 12år senare tack vare det... ;) Ni vågar oxå tjejer!!

 

Vi dansade tre danser, pratade lite, sen fick jag hans telefonnr och ICQnr.

Ja ni hörde rätt. ICQ. Det här var 2002, då var det fortfarande ICQ som gällde haha.

Så jag addade honom på min ICQ och sen bjöd han ut mig på en dejt. Vi gick

på bio och sen käkade vi på Mias grill. Sen kom pappa och hämtade mig vid

midnatt. Sen var jag fast! Sen dess har det varit vi två.